|
|
|
|
|
Klicka här för att läsa Magnus Saccones blogg...
Under mitt senaste besök i Stockholm hann jag träffa några av Club Amarones medlemmar under en vinprovning i Gamla Stan där Marco Sartori presenterade sina vin. Personligen uppskattar jag alltid att kunna närvara vid vinprovningar av den här kalibern då jag under lång tid följt hans produktion och sett de enorma framsteg som gjorts under relativt sett kort tid.
|
|
 |
Men kanske ännu trevligare är det att träffa svenska vinentusiaster som är ivriga att lära sig mer och som ställer bra frågor. Diskussionen blev livlig och intressant och vinerna övertygade inte bara mig utan även en stor del av de närvarande. När man är utlandssvensk så är det himla trevligt att få komma tillbaka till Stockholm och promenera på gränderna i Gamla Stan, gå utmed Skeppsbron, stanna till på Pontus by the Sea och ta ett glas med bubbel, gå på Gondolen (tack Fredrik!) och träffa gamla polare osv. Förr i tiden sa jag alltid till mina italienska vänner att jag ska ”åka hem” när jag skulle till Stockholm.
Sedan 3 år tillbaka så skedde något märkvärdigt. Jag sa till mina svenska polare när jag skulle resa tillbaka till Verona att jag skulle ”resa hem”. Första gången man kommer på sig själv med att säga dessa ord så är det en ganska stark ”aha-upplevelse”. När jag på senare tid flyger med Air Dolomiti från München till Verona och jag passerar Alperna och jag börjar skymta Gardasjön och Valpolicella så infinner sig ett lugn i mig och jag vet att jag är på väg hem. De första årena så reser man utan att egentligen veta vart man är på väg. Man är en sorts människa utan förankring. Jag är å andra sidan en sån människa som trivs överallt och har egentligen inga geografiska band. Mina band knyter jag till människor. Eller till goda restauranger. Men det får jag berätta om nästa gång. Ha en bra Valborg!